Sovmorgon
Tilda och jag älskar att sova länge på lördagarna, före nio är det svårt att få kontakt med oss. Sen måste vi bara mysa en stund och sen masar vi oss upp. Efter morgonkaffet tog vi en promenad ner till Margaretha i Långbo. Där vankades det Semla och kaffe, mums! Margaretha och Tilda gillar verkligen varandra trots en åldersskillnad på 90 år. Varje gång vi går förbi Långbo sneglar Tilda upp på mig, säger jag då att vi ska hälsa på hos Margaretha börjar svansen vispa runt.
Idag hittade vi ett till skoterspår ute på sjön. Glada i hågen traskade vi på, men jag började ana att spåret inte skulle vika av mot Klacklandet. Japp, så var det, skulle vi komma hem hade vi två alternativ 1, vända och gå i samma spår eller alternativ 2 gå igenom skogen. Det blev en skogspromenad, en promenad som höll på att kosta mig livet kändes det som. Det var inte så mycket snö till att börja med, men det blev mer och mer att pulsa i. Tilda bara vägrade, ja jag kan förstå henne, hon är ingen säl utan en lågställd Jack Russell. Så det var bara att ta min "Lilla" under armen och bita ihop. PUST!
Idag hittade vi ett till skoterspår ute på sjön. Glada i hågen traskade vi på, men jag började ana att spåret inte skulle vika av mot Klacklandet. Japp, så var det, skulle vi komma hem hade vi två alternativ 1, vända och gå i samma spår eller alternativ 2 gå igenom skogen. Det blev en skogspromenad, en promenad som höll på att kosta mig livet kändes det som. Det var inte så mycket snö till att börja med, men det blev mer och mer att pulsa i. Tilda bara vägrade, ja jag kan förstå henne, hon är ingen säl utan en lågställd Jack Russell. Så det var bara att ta min "Lilla" under armen och bita ihop. PUST!
Bingo
Jaa, idag hittade vi på ett skoterspår som heter duga. Äntligen kunde vi gå runt, det är trist att gå och gå för att sedan vända och gå och gå tillbaka. Känns lite som BINGO faktiskt. Om man ska morra på något så var det lite mjukt i spåren, Mattes fötter sjönk ner ett par cm, så lite svettit blev det. Men det var en fröjd att se "Lill-Hjärtat" dra i väg likt en avlöning, tillbaka till Matte för att kolla så att hon inte tänkte vända osv. Matte hade fått koll på en av vägarna som vi brukar gå på så hon tänkte inte vända. Utan tog sikte på den nyplogade vägen. Tilda och jag är ju som sagt av naturen rätt så envisa. Men nu är vi trötta och tänker ta helgledigt.
Biltur
Idag blev det en sväng till Långshyttan. Vi tar alla tillfällen att få socialträning, så in med hundburen i bilen och iväg. Den sociala träningen blev kort, Matte tyckte att det var "illkallt". Så in i bilen och hem, Tilda hann knappt få väderkorn på "Långsta". Termometern visade tre behagliga kallgrader, så vi konstaterade att Matte hade varit för dåligt klädd. På med mössan och ner på "tråkvägen". Vi har lagt fokus på "Tillgängligheten" idag: pillat mellan trampdynorna, kollat öron, ögon(Tilda har problem med tårkanalerna så det kan bli lite geggit ibland) klämt och kännt på magen mm.
Mallig
Idag har vi gjort en långpromenad. Testade att gå på isen men fick lov att vända, det var för blött. Vi gjorde den tråkiga vändan, jo den är verkligen trååkig. Hur kul är det att gå efter vägen? Vi har dragit igenom nästan alla momenten i klass 1(lydnadsprov). Hopp över hinder och inkallningen tar vi en annan dag. Utan att låta mallig så är "Lill-Gumman" otroligt duktig! Även idag var Chilla med och gjorde vad hon kunde för att vara ett störande moment, men tji fich hon. Tilda hade bara ögonen på Matte, eller var det godiset som fanns i Mattes hand. Det får vara vilket som, duktig är hon. Som grädde på moset avslutade vi det hela med det "bästaste" hon vet nämligen Gömma Godis Leken.
Varken det ena eller det andra
Idag på eftermiddagen gjorde jag en sväng ner till Stockholm. I och med det blev det varken långpromenad, träning eller lek för "Den lilla". Det får jag igen nu! Klockan drar sig mot 23.30 men det tas det ingen hänsyn till. Vi slog nytt rekord på kvällsvändan, Tilda kopplade på turbon och drog iväg. Till saken hör att vår väg liknar mer en skridskobana än en promenadväg. Jag liknade Tilda med sagofiguren Bambi för någon dag sen, ikväll var det min tur att vara på hal is. På en sträcka på ca 200 m lyckades jag med att klara tre piruetter. Väl inne med en ledbruten Matte och en Jack Russell som är pigg som en mört, frestar jag med ett nytt tuggben, kliar magen och försöker få den pigga vovven att förså att det blir en dag imorgon också.
Det var bättre förr
Oj, vad man blir begränsad när snön ligger djup i skog och mark. Förr kunde man följa något skoterspår,när man ville släppa ut lite energi som vovvan samlat på sig. Men den tiden är förbi, nu är det fyrhjuling som gäller. Och hur kul är det att balansera i ett hjulspår? Jag klara inte det, kanske att det har med åldern att göra? Jag blir bara så yr.
Tilda och jag har fått hålla oss inom gatubelysningen här i Stjärnsund, det blir vi inte ett dugg nöjda med. Hur gör man om man vill ha en Jack Russell och bor i en stad? Stackars folk och fä!
Efter att ha travat runt nere på bruket finns det kvar massor med spring i benen på Tilda. Tur att tomten kom med Höna Pöna, hon gör sitt bästa för att Matte ska få sitta en liten stund vid datorn.
Tilda och jag har fått hålla oss inom gatubelysningen här i Stjärnsund, det blir vi inte ett dugg nöjda med. Hur gör man om man vill ha en Jack Russell och bor i en stad? Stackars folk och fä!
Efter att ha travat runt nere på bruket finns det kvar massor med spring i benen på Tilda. Tur att tomten kom med Höna Pöna, hon gör sitt bästa för att Matte ska få sitta en liten stund vid datorn.
Slår slint!
Vad är det som händer när Matte tar fram strykbrädan? Jag har gått och sneglat på tvätten som har legat och väntat på att bli strykt. Imorse var det inte mycket att välja på i garderoben så det var verkligen time för strykbrädan. Då händer det igen, "Det slår slint" i hjärnkontoret för Tilda. Hon attackerar mig, blicken blir hel vild, biter sig fast i kjolen, krafsar i mattan, anfaller strykbrädan och hela tiden gläfser hon gällt!
Jag läste någonstans att det är inne med ostrykta kläder, jag ska nog anamma det! Skämt åsido, räddningen för den ostrykta tvätten blir en "aktivitetstärning"
Jag läste någonstans att det är inne med ostrykta kläder, jag ska nog anamma det! Skämt åsido, räddningen för den ostrykta tvätten blir en "aktivitetstärning"
Snöväder
Idag håller vi låg profil. Vi har gjort en sväng ut i snövädret, Tilda fick lov att ta på sin kappa. Hon känner sig inte bekväm med kläder på, men idag var det ett måste, tyckte Matte. Vi stretade oss ner mot kiosken, där tyckte Lill-Fröken att vi skulle vända. Men vi kämpade tapper vidare med ovädret rakt mot oss, när vi kom ner mot Gryckens strand gav vi upp och vände nosen hemåt.
Väl hemma parkerade Lill-Stumpan framför kakelugnen och där blir hon nog kvar. Ja, det är ju helg nu!
Fredagsmys
Idag har vi inte utmanat ödet. Vi har bara kört med säkra kort, "Sitt, Ligg, Hit, Fot och dubbelkommando på Stå". Sedan har vi haft lite fredagsmys: legat i Mattes säng och gosat, borstat pälsen fin och klippt klor. Har även fått smaka hare tillsammans med Husse, är det fredag så ska man äta gott också!
Världsrekord
Även idag har vi varit ute på Grycken och traskat. Tilda var super duktig! Vi klarade "Fot, Höger marsch, Vänster marsch, Helt om". Vovvan satt som klistrad vid mitt vänstra ben. Bära eller brista tänkte jag och kommenderade "Stå" Hunden nedanför stannar (stående) som fastfrusen! Det glädjetjutet som kom från Matte var i klass med någon som tagit något världsrekord. Vi svävade vidare och jag måste bara få se detta "Stå" igen. Men se det fick jag inte! Då hamnade lilla rumpan pladask ner på isen, jag testade igen då blev det ett snabbt "Ligg". Hade jag drömt? Nu är det så att Matte är av naturen envis som en.... Men jag känner en fyrfotad vän som jag får se mig besegrad över.
Jag testade "Stå" på eftermiddags turen, men nej. Var det en gång och aldrig mer?!
Kvällsbesök
Idag har Tilda och jag varit ute på Grycken och gått. Vi höll oss på den upp plogade slingan, efter ett par inkallningar och två försök på "Stå" upptäckte Tilda tre rådjur en bit upp i skogen. Jag tänkte att hon kommer inte långt om hon får för sig att ta upp jakten. Jag fick rätt, efter ett jätteskutt ut på den oplogade isen blev hon stående med snö upp till magen. Snopet! Det var bara att försöka att ta sig tillbaka till Matte och rätta in sig i ledet.
På kvällen var vi och hälsade på hos en kompis. Där har vi varit förr så Lill-Fia har egna leksaker där. I huset bor det även två katter som har leksaker hängande här och där, dom gillar även min fröken. Men min lilla Snutta är för hårdhänt så kattleksakerna hänger aldrig kvar när vi tackar för oss.
Bambi
Idag har jag tränat "Stå", handgripligt. När fröken i fråga slår ner rumpan(som hon har börjat göra när jag kommenderar "Stå") kommer Mattes hand in under magen och lyfter upp bakdelen. Oj, vad förvånad hon blir, hon tappar helt kroppshållningen! Bakbenen åker åt varsitt håll och frambenen åker isär så att hakan far ner mot golvet. Hon påminner mig om Bambi på hal is!
"Hjärngympa"
Idag när jag kom hem på lunchen mötte jag dotter och hund i hallen, dottern såg lite matt ut. "Nu måste hon få jobba lite med knoppen", sa hon och himlade med ögonen. Jag förstod att Tilda hade levt rövare på förmiddagen.
Jack Russell är ingen hund man skaffar om man gillar att ligga på soffan, blev jag informerad om när jag berättade för nära och kära att vi skulle utvidga familjen med en Jack Russell terrier. Det var det dottern hade fått uppleva idag. Så nu tröttades Tilda ut med en hemma gjord leksak med godis i.
Jack Russell är ingen hund man skaffar om man gillar att ligga på soffan, blev jag informerad om när jag berättade för nära och kära att vi skulle utvidga familjen med en Jack Russell terrier. Det var det dottern hade fått uppleva idag. Så nu tröttades Tilda ut med en hemma gjord leksak med godis i.
Oops
Hmm, är veckan redan förbi?! Ja, då är det väl bara att erkänna: Vi kan inte "stå". Jag kan ju inte klandra Lill-Fia, nej det är väl tanten i andra änden av kopplet som får bära hundhuvudet. (Jag är glad att jag inte har lovat äta upp någons hatt, puh) Nåja, så lätt ger jag mig inte, det kommer ju fler veckor.
Så fort våren vågar släppa fram lite värme kommer vi att packa in oss i bilen och ratta till Harriet, jag behöver lite pushning!
Måste bara visa vår "Pösmunk" till katt, snacka om att sitta och dega i TV-soffan!
Så fort våren vågar släppa fram lite värme kommer vi att packa in oss i bilen och ratta till Harriet, jag behöver lite pushning!
Måste bara visa vår "Pösmunk" till katt, snacka om att sitta och dega i TV-soffan!
Inomhusträning
Eftersom termometern envist har stannat runt -15, så är det inomhusträning som gäller. Platsliggningen kan bli nog så knepig när Chilla har bestämmt att ha en tass med i Tildas passiva träning. Då passar den blå katten på att lattja med syrran. Men hämnden är ju ljuv sägs det, så efter sina tre minuters kämpande, blir det race.
Tandvisningen är det inga problem med, så länge som det är Matte som lyfter på överläppen. Moster Pettra tillåts också, sen är det ingen mer som vill försöka. Varför?
Apporteringen går framåt, håller apportbocken gladeligen tills Matte kommenderar "Loss".
Måste komma ihåg att berömma Tilda för att hon fixar inkallningarna igen! Hon har plockat fram den snabbhet som krävs för att få full pott.
Ja, vi kämpar vidare.
Tandvisningen är det inga problem med, så länge som det är Matte som lyfter på överläppen. Moster Pettra tillåts också, sen är det ingen mer som vill försöka. Varför?
Apporteringen går framåt, håller apportbocken gladeligen tills Matte kommenderar "Loss".
Måste komma ihåg att berömma Tilda för att hon fixar inkallningarna igen! Hon har plockat fram den snabbhet som krävs för att få full pott.
Ja, vi kämpar vidare.
Stadsbesök
Idag var det socialträning igen. Det blev en kort visit in till Hedemora idag, vi var så nyfikna på hur förstorningarna på bilderna blev, så dottern och Tilda låg i startgroparna när jag kom hem från jobbet. Förstoringarna blev ju jättefina förstås, kan väl knappast bli dåliga med en sån modell.
Gatloppet idag blev inte så långt. Idag var det matte som tyckte att det var bistert ,så vi "gjorde stan" medan dottern beställde en hempizza sedan styrde vi hemmåt. Jag undrar om Tildas tankar gick till mellandagarna då hon festade på pizza?
Det blev ett glatt återseende när vi kom hem Chilla mötte oss i dörren och sen började mattorn sväva omkring!
Gatloppet idag blev inte så långt. Idag var det matte som tyckte att det var bistert ,så vi "gjorde stan" medan dottern beställde en hempizza sedan styrde vi hemmåt. Jag undrar om Tildas tankar gick till mellandagarna då hon festade på pizza?
Det blev ett glatt återseende när vi kom hem Chilla mötte oss i dörren och sen började mattorn sväva omkring!
Soffliggare
Tilda är en äkta soffliggare och jag tycker nog att hon har gjort sig förtjänt av att vara en sådan. Det är en fröjd att jobba med henne. Hon är alltid "på tå" och vill vara till lags. Under vår långpromenad idag stod hon ut med ett evigt tjatande från Matte: Fot, Stå, Fot, Stå... Slingan är nästan 2 km så det blev ju några stopp. Men tro inte att Lill-Fröken tröttnade nej då, samma pigga ögon som tittar upp på mig.
Delmål
Jag har bestämt mig för att gör två delmål på kommandot "stå". Det första blir att Tilda ska stanna upp och bara stå bredvid mig, det andra att stå kvar medan jag går vidare, vänder om och går tillbaka till Tilda. Ja, så får det bli. Idag gick det så där... Hon vill gärna slå ner rumpan. Men då blir man underkänd, Lilla Stumpan!
Vi provade ett par gånger hemma i hallen också, jag är rädd för att det kan bli ett dubbelkommando här. Nej, inte tänka så!
Vi provade ett par gånger hemma i hallen också, jag är rädd för att det kan bli ett dubbelkommando här. Nej, inte tänka så!
Med tankens kraft.....
Ja, det uttrycket har man väl hört några gånger. Så upp till bevis. Hur många gånger har jag tänkt "Vi kommer aldrig att lära oss kommandot STÅ , ohh vad svårt , varför förstår hon inte att hon bara ska stå". Ja, sådana tankar har figurerat i mitt huvud de senaste månaderna. Tänk så fel jag har tänkt! Inte konstigt att vi har gått bet.
Idag bestämnde jag mig: Till helgen kan vi kommandot! Jag tror att Tilda tänkte som jag, hon var lika taggad som jag var! Vi gick runt elljusspåret, om det fanns fler runt slingan kunde de höra ett kort intensivt STÅ med jämna mellanrum. Harriet har sagt att kommandot ska vara kort och rappt, har Harriet sagt så, så kör vi på det. Alltså ett kort och rappt STÅ och Tilda STANNAR och sneglar charmigt upp på mig! Massor med glada tillrop och godis och vi fortsätter några meter ett nytt rappt STÅ och Tilda tvärstannar nedanför mig!!
Jaa, vi är på G!
Idag bestämnde jag mig: Till helgen kan vi kommandot! Jag tror att Tilda tänkte som jag, hon var lika taggad som jag var! Vi gick runt elljusspåret, om det fanns fler runt slingan kunde de höra ett kort intensivt STÅ med jämna mellanrum. Harriet har sagt att kommandot ska vara kort och rappt, har Harriet sagt så, så kör vi på det. Alltså ett kort och rappt STÅ och Tilda STANNAR och sneglar charmigt upp på mig! Massor med glada tillrop och godis och vi fortsätter några meter ett nytt rappt STÅ och Tilda tvärstannar nedanför mig!!
Jaa, vi är på G!
Nick på besök
Idag började vi med en promenad ute på Grycken. Maken har legat i startgroparna med sin isjakt i viken och bara väntat på att få vind i seglen, imorse bar det iväg! Han hade god fart och han gjorde inga tecken på att bromsa in, så Tilda och jag traskade vidare.
Det är en speciell känsla att vara ute på isen tycker jag, en slags frihetskänsla tror jag. Tilda kände sig också lös och ledig, hon rusade runt, runt. Hon såg ut som ett litet snömoln som cirkulerade omkring mig, häärligt!
På eftermiddagen kom mormor och Nick, de brukar börja sitt besök ute på gräsmattan men idag tyckte vovvarna att det blåste för mycket så vi drog oss in ganska så snabbt. Chilla drog öronen åt sig och kröp ner i våra sängar (Hon vet inte riktigt var hon har Nick, hon har nog också problem med ögonkontakten). Det blev race i köket vill jag lova, men Tilda tröttnade ganska snart, det blev bara för mycket, så hon skuttade upp i mitt knä. Nick ville också vara med men då fick det vara nog tyckte Tilda.
Idag har vi inte tränat något, jag går och klurar på hur vi ska få "stå" att sitta!
Det är en speciell känsla att vara ute på isen tycker jag, en slags frihetskänsla tror jag. Tilda kände sig också lös och ledig, hon rusade runt, runt. Hon såg ut som ett litet snömoln som cirkulerade omkring mig, häärligt!
På eftermiddagen kom mormor och Nick, de brukar börja sitt besök ute på gräsmattan men idag tyckte vovvarna att det blåste för mycket så vi drog oss in ganska så snabbt. Chilla drog öronen åt sig och kröp ner i våra sängar (Hon vet inte riktigt var hon har Nick, hon har nog också problem med ögonkontakten). Det blev race i köket vill jag lova, men Tilda tröttnade ganska snart, det blev bara för mycket, så hon skuttade upp i mitt knä. Nick ville också vara med men då fick det vara nog tyckte Tilda.
Idag har vi inte tränat något, jag går och klurar på hur vi ska få "stå" att sitta!
Lekträning
Alla hundar kan inte leka, Tilda är en av dem. Det tog några månader innan jag förstod det. Fick hon tag i en leksak bar det iväg under matsalsbordet eller bakom soffan, där stod hon och blängde och vägrade komma fram. När hon till slut kom var det utan leksak.
Jag pratade med "hundfolk" och fick höra att det var verkligen så att en del hundar vet inte hur man leker. Knäppt, tänkte jag men förstod att Tilda var en sån modell.
"Kom ihåg att det är du som bestämmer när leken börjar och slutar" hade jag med mig hem. Jag hade även köpt två likadana bollar med snören i, för det skulle man ha när man tränar att leka.
Tilda tyckte att det var buskul när jag stod med en boll i vardera hand! Hon svarade bra på den träningen, gjorde precis som hon skulle. Hon tog ett stadigt tag om bollen som började gunga fram och tillbaka, sneglade på mig. "Nu är det här min boll" tänkte hon nog. Då började den andra bollen aktivera sig, två sekunders betänketid, sen släppte hon greppet om den infångade bollen och högg den andra med samma beslutsamhet. Så där fortsatte vi ett bra tag, vi tyckte att det var jättekul. Men så började jag bli trött i armarna och sa "Nu har vi lekt klart" och stoppade undan bollarna. Men då hade Tilda fått upp ångan och drog iväg till leksakskorgen och kom susande med ett gosedjur, jag kastade mig in i leken och nappade tag i leksaken( fast jag hade sagt att vi lekt klart). Jag lyckades få henne att släppa taget och slängde iväg leksaken in i köket. Nu var vi tillbaka på ruta ett, Tilda försvann under matsalsbordet med ett stadigt tag i gosedjuret och där stod hon och blängde. "Det är du som bestämmer" ringde det i mina öron,så det var bara att kasta sig in under bordet och trassla sig fram mellan stolsbenen och kommendera LOSS.
Tilda har blivit bättre på att leka, men har en bit kvar.
Jag pratade med "hundfolk" och fick höra att det var verkligen så att en del hundar vet inte hur man leker. Knäppt, tänkte jag men förstod att Tilda var en sån modell.
"Kom ihåg att det är du som bestämmer när leken börjar och slutar" hade jag med mig hem. Jag hade även köpt två likadana bollar med snören i, för det skulle man ha när man tränar att leka.
Tilda tyckte att det var buskul när jag stod med en boll i vardera hand! Hon svarade bra på den träningen, gjorde precis som hon skulle. Hon tog ett stadigt tag om bollen som började gunga fram och tillbaka, sneglade på mig. "Nu är det här min boll" tänkte hon nog. Då började den andra bollen aktivera sig, två sekunders betänketid, sen släppte hon greppet om den infångade bollen och högg den andra med samma beslutsamhet. Så där fortsatte vi ett bra tag, vi tyckte att det var jättekul. Men så började jag bli trött i armarna och sa "Nu har vi lekt klart" och stoppade undan bollarna. Men då hade Tilda fått upp ångan och drog iväg till leksakskorgen och kom susande med ett gosedjur, jag kastade mig in i leken och nappade tag i leksaken( fast jag hade sagt att vi lekt klart). Jag lyckades få henne att släppa taget och slängde iväg leksaken in i köket. Nu var vi tillbaka på ruta ett, Tilda försvann under matsalsbordet med ett stadigt tag i gosedjuret och där stod hon och blängde. "Det är du som bestämmer" ringde det i mina öron,så det var bara att kasta sig in under bordet och trassla sig fram mellan stolsbenen och kommendera LOSS.
Tilda har blivit bättre på att leka, men har en bit kvar.
Retsam hund
"Hundar kan inte retas" har jag alltid fått höra. Men idag på promenaden visade Tilda att hon kan det. Jag gjorde fem inkallning varav två fungerade. På de övriga tre praktiserade hon hela sin reportear! Inkallningssträckorna var inte speciellt långa, femton till tjugo meter. Under dessa sträckor hann hon med: "Sitt", "sök" och, hör och häpna, även "stå"! "Stå" är det enda hon inte har provat på innan. Fast jag blev inte imponerad, för det är ju på mitt kommando hon ska göra det.
Jag försökte göra mig rolig: Hoppa, skutta omkring, låtsas hitta något spännande m.m. Ingenting rubbade fröken fyrbent. Tillslut ställde hon sig och tittade rakt upp på den klarblå himlen. Tyvärr var inte himlen lika blå ovanför mig, nej, där hopade sig åskmolnen. När hon såg att matte var nära att gå upp i atomer kom hon så sakterliga gående och satte sig "fot". Ja, då smälte Matte förstås. Detta upprepades alltså tre gånger. Pust!
Jag försökte göra mig rolig: Hoppa, skutta omkring, låtsas hitta något spännande m.m. Ingenting rubbade fröken fyrbent. Tillslut ställde hon sig och tittade rakt upp på den klarblå himlen. Tyvärr var inte himlen lika blå ovanför mig, nej, där hopade sig åskmolnen. När hon såg att matte var nära att gå upp i atomer kom hon så sakterliga gående och satte sig "fot". Ja, då smälte Matte förstås. Detta upprepades alltså tre gånger. Pust!
Socialträning
Idag var det socialträning på programmet. Jag brukar ta Tilda med mig in till Hedemora när jag har något ärende in till stan. Hon brukar faktiskt sköta sig bra när vi byter miljö. Ett av dagens ärenden var att göra ett besök till Expert för att beställa tre förstorningar på Tilda. Det är kort som dottern i huset har tagit och de är för fina för att bara sitta i ett allbum. Nej, upp på väggen ska dom!
Idag tror jag att Tilda tyckte att det var kallt om tassarna för hon försökte slinka in i varje port som vi passerade och det blev ju några stycken.
När vi så kom fram till ett skyltfönster med en tomte som rörde på sig blev hon nojjig. Hon markerade och tittade storögt på den lilla varelsen som inte alls reagerade på hennes skall. Ovilligt gick hon vidare, men nu var hon inne på jaktstigen, det kanske fanns flera nissar! Tur att tomtarna drar sig tillbaka på tisdag.
Jag hade nog tänkt göra några repor utmed Åsgatan men vi nöjde oss med en vända.
Vet ej, men jag tror Tilda tänkte något typ "Borta Bra Men Hemma Bäst" när vi kom hem och Chilla mötte oss med svansen högt i vädret.
Idag tror jag att Tilda tyckte att det var kallt om tassarna för hon försökte slinka in i varje port som vi passerade och det blev ju några stycken.
När vi så kom fram till ett skyltfönster med en tomte som rörde på sig blev hon nojjig. Hon markerade och tittade storögt på den lilla varelsen som inte alls reagerade på hennes skall. Ovilligt gick hon vidare, men nu var hon inne på jaktstigen, det kanske fanns flera nissar! Tur att tomtarna drar sig tillbaka på tisdag.
Jag hade nog tänkt göra några repor utmed Åsgatan men vi nöjde oss med en vända.
Vet ej, men jag tror Tilda tänkte något typ "Borta Bra Men Hemma Bäst" när vi kom hem och Chilla mötte oss med svansen högt i vädret.
Tildas bekantskapskrets
Lillasyster Chilla
Chilla är en blå (Ja, Husse säger att hon är blå) bondkatt och är ett år yngre än Tilda. Kommunikationen mellan syskonen är inte alltid den bästa. Svansviftning för Tilda = "Ja, nu leker vi!" Men när Chilla vickar på sin svans är hon inte på lekhumör. Men ibland sammanfaller leklusten och det är då Matte utbrister "Åhh, jag tänker spika fast mattorna!" Efter att ha flygit fram och tillbaka mellan kök och tv-rum så kan de landa i Tildas favoritfåtölj.
Kusin Nick
Släktens busfrö nummer ett är mormors ettåriga mops Nick Nolte. Han har sådan fart i sina ben att han flyger över mattorna på sin jakt efter Tilda. Hur som helst finns det inget ont i Nick, som därför tror att alla är lika snälla som han själv. Han förstår inte varför Tilda kan bli skogstokig ibland. "Inte blev du väl arg?" ser det ut som om han tänker när mitt lilla hjärta visar tänderna.
Jag gick på valpkurs med honom i höstas, men de kunskaperna har han gömt undan. Ska göra ett nytt försök till våren, då med Hund i Hand. Det viktigaste med hundträning är kontakten mellan hund och förare, är det någon som vet hur man får ögonkontakt med en mops?
Kusin Milton
Så har vi då storkusinen Milton, en fyraårig rottweilerkille. Han vill ha Tilda för sig själv, detta försöker han vänligt men bestämt förklara för Nick. Fast jag tror att även Milton har svårigheter att få sitt budskap förankrat hos busfröet.
Om Matte ska ut och resa öppnar alltid Milton dörren och välkomnar Tilda. Jag känner mig alltid lugn när min lilla fröken får bo hos stora trygga kusinen. Problemet mellan Tilda och Milton är nog storleken. Man kan se i Miltons ögon hur gärna han vill busa runt med lill-kusinen. Det är då storleken blir ett problem, för hur kan man busa på RIKTIGT med en sådan där liten tuss? Jag får lov att säga att han är enastående mot både Tilda och busfröet.
Puss på er!
Lök = Gift
För att få Tilda att jobba i rätt riktning går det åt en hel del godis, har ibland gett henne köttbullar. Men efter vad som hände en kväll i mellandagarna, så aldrig en köttbulle till!
Äldsta sonen med flickvän hade ätit pizza och lämnat en stor bit uppe på rummet. Detta upptäckte min lilla älskling. På pizzan fanns det bl.a lök. Plötsligt blir det väldigt tyst och lugnt här nere. Var är Tilda? Ner för trappan kommer en proppfull hund med en tårtbit pizza i munnen. Hon vill inte låta matte få sig en bit. Nej minsann, så hon stegar in bakom soffan. Nu ställs matte mot pizzan. För husfridens skull kommer hon fram och ett bestämt loss får henne att släppa godsakerna.
"Hon har ju ätit upp allt!" hörs en förtvivlad röst från övervåningen.
023 646 10 får ett samtal av en frustrerad matte. "Få hunden att kräkas" uppmanas hon. Tilda får en rejäl dos Apotekssenap som efterrätt. Inget händer.
21:50 drar vi mot Falu Djursjukhus. Efter cirka fem kilometer i bilen lägger min fyrbenta älskling en pizza i bilen, tack och lov.
Vi fortsätter ändå mot Falun. Där får vi höra hur farligt det är med lök för våra hundar. 75 gram är en dödlig dos för Tilda, som får vågen att visa fem kilo.
Tilda får numera klara sig utan köttbullar.
Äldsta sonen med flickvän hade ätit pizza och lämnat en stor bit uppe på rummet. Detta upptäckte min lilla älskling. På pizzan fanns det bl.a lök. Plötsligt blir det väldigt tyst och lugnt här nere. Var är Tilda? Ner för trappan kommer en proppfull hund med en tårtbit pizza i munnen. Hon vill inte låta matte få sig en bit. Nej minsann, så hon stegar in bakom soffan. Nu ställs matte mot pizzan. För husfridens skull kommer hon fram och ett bestämt loss får henne att släppa godsakerna.
"Hon har ju ätit upp allt!" hörs en förtvivlad röst från övervåningen.
023 646 10 får ett samtal av en frustrerad matte. "Få hunden att kräkas" uppmanas hon. Tilda får en rejäl dos Apotekssenap som efterrätt. Inget händer.
21:50 drar vi mot Falu Djursjukhus. Efter cirka fem kilometer i bilen lägger min fyrbenta älskling en pizza i bilen, tack och lov.
Vi fortsätter ändå mot Falun. Där får vi höra hur farligt det är med lök för våra hundar. 75 gram är en dödlig dos för Tilda, som får vågen att visa fem kilo.
Tilda får numera klara sig utan köttbullar.
Det är det här vi jobbar mot
1. Platsliggande
- Har inte varit något problem.
2. Tandvisning/Tillgänglighet
-Moment tandvisning blir nog det svåraste. Inte för att Tilda har svårt för att visa tänderna, men...
3. Linförighet
- Är hon såå duktig på!
4. Läggande
Momentet kan bli lite seegt.
5. Inkallande
Inkallning har VARIT hennes starka sida men nu under julen så har det inte fungerat. Det verkar som om hon blandar ihop "hit" med "sitt"!?
6. Ställande
Kan vi inte.
7. Apportering
Apport är hon duktig på. Svårigheten där är att hon ska ha apportbocken i munnen HELA fem sekunder.
8. Hopp över hinder
Brukar inte vara något problem.
- Har inte varit något problem.
2. Tandvisning/Tillgänglighet
-Moment tandvisning blir nog det svåraste. Inte för att Tilda har svårt för att visa tänderna, men...
3. Linförighet
- Är hon såå duktig på!
4. Läggande
Momentet kan bli lite seegt.
5. Inkallande
Inkallning har VARIT hennes starka sida men nu under julen så har det inte fungerat. Det verkar som om hon blandar ihop "hit" med "sitt"!?
6. Ställande
Kan vi inte.
7. Apportering
Apport är hon duktig på. Svårigheten där är att hon ska ha apportbocken i munnen HELA fem sekunder.
8. Hopp över hinder
Brukar inte vara något problem.
Promenad
Äntligen tillät termometern vår långpromenad!
Vår väg till ett rött band
Det här ska bli spännande. Dels med bloggen och Den Stora Utmaningen: Att få ordning på fröken fyrbent!
Jag kan tacka min kära dotter för bloggen. "Inte kan väl gamla människan ha en blogg?" försökte jag lite lamt när dottern sa "Skaffa dig en blogg, vetja!" Maken höjde på ögonbrynen och sa "Men lilla mamma, vad har du nu kommit på?" DET stärkte mig. Vi får väl se vad jag kommer på.
Föremålet är vår snart treåriga Jack Russell-fröken, med namnet Tilda, VÄRLDENS sötaste och goaste vovva. Tycker jag. Familjen kallar henne "Jädra morrhoppa" Ja, ja hon pratar ibland, det gör hon. Hon säger ifrån, det gör väl alla?
Men nu är det så att matte har bestämt att Tilda ska upp på banan dvs. tävla i lydnad. Detta är inte något nyårslöfte. Nej, detta har jag gått och ruvat på i ett halvår. Vi har gått och tränat hos vår guru Harriet i Solvarbo. Tack för att du finns, Harriet! Du tror på oss!
Är du nyfiken på hur vi kommer att klara oss så får du gärna följa med på resan!
Jag kan tacka min kära dotter för bloggen. "Inte kan väl gamla människan ha en blogg?" försökte jag lite lamt när dottern sa "Skaffa dig en blogg, vetja!" Maken höjde på ögonbrynen och sa "Men lilla mamma, vad har du nu kommit på?" DET stärkte mig. Vi får väl se vad jag kommer på.
Föremålet är vår snart treåriga Jack Russell-fröken, med namnet Tilda, VÄRLDENS sötaste och goaste vovva. Tycker jag. Familjen kallar henne "Jädra morrhoppa" Ja, ja hon pratar ibland, det gör hon. Hon säger ifrån, det gör väl alla?
Men nu är det så att matte har bestämt att Tilda ska upp på banan dvs. tävla i lydnad. Detta är inte något nyårslöfte. Nej, detta har jag gått och ruvat på i ett halvår. Vi har gått och tränat hos vår guru Harriet i Solvarbo. Tack för att du finns, Harriet! Du tror på oss!
Är du nyfiken på hur vi kommer att klara oss så får du gärna följa med på resan!
