Tildas bekantskapskrets
Lillasyster Chilla
Chilla är en blå (Ja, Husse säger att hon är blå) bondkatt och är ett år yngre än Tilda. Kommunikationen mellan syskonen är inte alltid den bästa. Svansviftning för Tilda = "Ja, nu leker vi!" Men när Chilla vickar på sin svans är hon inte på lekhumör. Men ibland sammanfaller leklusten och det är då Matte utbrister "Åhh, jag tänker spika fast mattorna!" Efter att ha flygit fram och tillbaka mellan kök och tv-rum så kan de landa i Tildas favoritfåtölj.
Kusin Nick
Släktens busfrö nummer ett är mormors ettåriga mops Nick Nolte. Han har sådan fart i sina ben att han flyger över mattorna på sin jakt efter Tilda. Hur som helst finns det inget ont i Nick, som därför tror att alla är lika snälla som han själv. Han förstår inte varför Tilda kan bli skogstokig ibland. "Inte blev du väl arg?" ser det ut som om han tänker när mitt lilla hjärta visar tänderna.
Jag gick på valpkurs med honom i höstas, men de kunskaperna har han gömt undan. Ska göra ett nytt försök till våren, då med Hund i Hand. Det viktigaste med hundträning är kontakten mellan hund och förare, är det någon som vet hur man får ögonkontakt med en mops?
Kusin Milton
Så har vi då storkusinen Milton, en fyraårig rottweilerkille. Han vill ha Tilda för sig själv, detta försöker han vänligt men bestämt förklara för Nick. Fast jag tror att även Milton har svårigheter att få sitt budskap förankrat hos busfröet.
Om Matte ska ut och resa öppnar alltid Milton dörren och välkomnar Tilda. Jag känner mig alltid lugn när min lilla fröken får bo hos stora trygga kusinen. Problemet mellan Tilda och Milton är nog storleken. Man kan se i Miltons ögon hur gärna han vill busa runt med lill-kusinen. Det är då storleken blir ett problem, för hur kan man busa på RIKTIGT med en sådan där liten tuss? Jag får lov att säga att han är enastående mot både Tilda och busfröet.
Puss på er!
