Botad

Idag tror jag nog att min rädsla för hundar i vatten försvann. Adjöss med den!! Det kan jag tacka Birgitta, Harriet och Karin för. Ett speciellt tack till Karin och hennes Per/ Peter(jo, enligt tidningen Dyk så är det Peter han heter), för att vi fick komma till deras Paradis ett STORT tack! Vi slog två flugor i en smäll: 1, Matte fick "träna bort" sin rädsla för vatten, 2 Åke-Hjärtat fick träna VATTENAPPORTERING.



Mumma mötte oss med ett stort leende!



Birgitta o Harriet blev "Tanterna Daltons"



Snygg-Åke väntar på att få kasta sig i, måste bara vänta på kommandot HÄMTA



Tanterna ror ut!



Snygg-Åke simmar lugnt och säkert ut



Två blås i pipan



och Mattes Gull-Åke kommer ångande!!!



Matte blir överlycklig, BRAAA, DUUUKTIG!!!



-Ni kan komma in nu!



En liten storasyster blir överlycklig när lillbrorsan äntligen kommer hem.



-Kom nu Matte, nu vill JAG ha 100% uppmärksamhet!



t ex. klia min mage.



-Nu kan vi gå hem igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0