Tomt

Imorse satte Lill-Matte och Hassan kurs mot Umeå. Som vanligt tycker Matte att det är såå jobbigt med avsked:
 
När Hassan gav en avskedspuss strömmade tårarna på Matte.
 
Inne såg det ut så här:
 
 
 
 
 
Det som lättade upp stämningen var att Åke-Hjärtat verkar vara bättre i sina ben. Vi gick en kissvända och han haltade inget. Hoppas att det gick över lika snabbt som det kom.
 
Men kopplet får allt sitta på ett par dagar till.
 
När vi kom in intog de sina platser.
 
Matte kan ju iallafall titta på bloggen och minnas våra frukostar under jul o Nyår:
 
Godmorgon
 
Många pussar blev det.
 
När Åke-Pojken kom in i bilden blev det annat tempo:
 
Först Lill-Hassan,
 
sedan Bus-Åke. Lill-Tilda försökte sätta P för denna racerbana, men ingen av pojkarna lyssnade, utan sprang mer eller mindre över konstapeln.(Lill-Tildas svans skymtar bakom Åke-Grabben)
 
 
 

Kommentarer
Postat av: isa järn olsson

Oj vet precis hur dessa avsked känns, inte roligt alls. Va skönt att Åkes ben är friskt igen, då kanske det bara var en liten sträckning, tur så inte ni missar en massa träning. Kram till er alla!

Svar: Ja, tänker på dig som har ett barnbarn så långt bort!
evaochtildas.blogg.se

2015-01-05 @ 18:06:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0